Vad gjorde han här? Kände vi hans familj helt plötsligt eller? Tänk om han går upp på mitt rum och hittar Justin? Sluta Nelsie, han kommer inte hitta Justin! Och om han behöver gå på toa finns det typ 100 här nere han kan gå på.

”Nelsie come here!” Carl avbröt mina tankar.. Jag började gå med bestämda steg mot Carl. Men jag stannade genast upp när jag såg vilka han stod och pratade med. Det var hans familj. Skärp dig nu Nelsie, du är så mycket bättre än honom. Sakta började jag gå mot dom fast den här gången lite mer osäkert.

”Oh Nelsie there you are! There is someone I want you to meet!” Sa Carl med ett nöjt leende när han såg mig. Jag log så sött jag kunde mot familjen som stod framför mig.

”You must be Nelsie i've heard so much about you, I'm Patricia but you can call me Trisha if you want to.” Sa hon som jag tror var mamman i familjen, sen log hon vänligt mot mig.

”And this is my husband Yaser, and this is my childrens Doniya, Waliyha, Safaa and Zayn..” Fortsatte hon sedan medan jag skakade hand med personen hon pekade på samtidigt som hon sa deras namn. När jag skulle skaka hand med Zayn var det väldigt stelt. Jag gillade honom inte.

”Zayn is just one year older than you and Doniya is two..” Fylle Carl i och log finurligt mot mig.

”And i thought that you could take care of them tonigt. You know show them the house and stuff. And please be nice” Jag bara stod och kollade på Carl medan han sa det, jag kan inte fatta att han föreslog det. Doniya verkade okej, men Zayn! Varför skulle jag göra det?

När Carl såg min blick så gav han mig skärp dig blicken.. Jag suckade, och nickade sedan.

”Good! Have fun kids!” Sa Trisha innan alla började dra sig därifrån tills jag Zayn och Doniya stod själva kvar.

”I've have to go to my friend soon, just so you know” Sa Doniya efter en stunds tystnad. Zayn suckade högt och kollade på Doniya. Han gillade inte det här, det syntes. Jag gillade inte det heller så speciellt mycket. Okej jag hatade det rättare sagt.

”Can't you show us uppstairs, I want to see it so baadly!” Bad Doniya. Jag skrattade till lite åt att hon lät så desperat innan jag nickade osäkert. Med ett stort leende på Doniyas läppar började vi gå upp för trappan..

”Okay show me everything!” Sa hon exalterat. Jag skrattade till åt henne lite innan jag började visa henne runt. Zayn gick mest ointreserat bakom oss och muttrade lite då och då åt sin förtjusta syster. Hon sa åt honom flera gånger att sluta vara så sur, och jag skrattade åt hennes tonfall varje gång. Jag brukade inte skratta med folk ofta – förutom Justin. Men det var något med Doniya som jag gillade. Men det gick inte att beskriva vad.

Varför skulle det vara just hennes jävla familj vi skulle till? Och varför vad jag tvungen att spendera tid med henne och min syster för, när jag aldrig annars behövde det. Fast jag hade aldrig hört henne prata frivilligt förut. Hon hade en underbar röst. Vad fan är det du tänker Zayn? Jag smällde till mig själv mentalt. Ugh, inte sånna tankar.

Ointressant gick jag bakom Doniya och Nelsie medan dom pratade på förfullt om allt möjligt. Jag spetsade öronen lite när Doniya nämnde mitt namn.

”When Zayn was younger he used to come to me at the nights because he was to scared of the dark” sa hon och båda började skratta.

”When Doniya was younger she used to ran naked on the street” sa jag för att hämnas. Båda vände sig om och Nelsie började skratta.

”No that was actually you” svarade Doniya och dom båda började skratta medan jag blev helt röd om kinderna.

”Ooooo are you blushing Zaynieee” frågade Doniya överdrivet och nypte tag i mina kinder innan båda började skratta igen.

”Stop it” sa jag surt och skakade av mig hennes händer. När Doniyas händer ramlade av mina kinder fann hennes blick något bakom mig. Och jag vände mig också om. Det var en helt vanlig dörr.

”I haven't seen that room, whats that?”

”It's just my room” sa Nelsie lite frånvarande.

”Oh I want to see it!” Sa Doniya och började gå mot dörren. Precis innan hon skulle öppna dörren reagerade Nelsie.

”NO!” skrek hon högt och sprang fram och stoppade henne.

”What is it?” Frågade Doniya

”Eeh I haven't cleaned my room” Jag himlade med ögonen, typiskt tjejer att säga så.

Doniya suckade bara innan hon trängde sig förbi och öppnade dörren.

____________________________________________________________________________________________

Sorry för att jag inte uppdaterat på ett tag.. men i måndags hade jag tänkt lägga upp ett kapitel. Men min hund dog då, så jag hade ingen ork. Har liksom varit deppig i flera dagar nu. 

Men här har ni iallafall Kap 8! Och snälla sluta inte läsa min blogg bara för att jag inte uppdaterar varje dag, jag försöker få in ett kapitel minst varannan dag. men ibland kommer det saker imellan :(

Kommentera :) Puss !