Kap.9
Jag kollade på honom, varje rörelse han gjorde. Jag fattar inte varför jag sa så. Fast det mesta var ju sant. Jag hade inte tid med en pojkvän. Men gud vad tänker jag på? Han hade ju bara frågat om mitt nummer. Jag såg hur han och hans blonda kompis reste på sig och lämdade cafét. Våra ögon möttes och jag smälte inombords. Jag är så dum i huvudet. Jag vek snabbt undan blicken. Jag såg hur dom försvann längre och längre bort. Tillslut var dom borta.
____________________________________________________________________
Elises perspekiv - sex dagar senare:
Jag kände hur svettet rann ner för min panna. Jag var helt genomsvettig.. Helt slut. Jag hade inga krafter kvar.. Men jag var inte den enda.. Jag kollade runt om kring mig och såg hur trötta alla va. Idag va nog den jobbigaste träningen på länge. Men jag älskade det. Jag älskade fotbollen, det va mitt liv. Det enda jag någonsin varit bra på. Så jag kan inte klaga.
PIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIP!!
"Like you all know, we have a Game tomorrow." sa våran tränare högt och tydligt. "Not you Elise but i hope you'll come and watch?" sa han sedan och kollade frågandes på mig.
"Ja självklart!" sa jag av ren vana innan jag upptäckte att alla kollade konstigtpå mig.. "Um.. I.. mean.. Of course i do!" sa jag är ja upptäckte mitt fel.. det sista sa jag med ett nöjt leende på läpparna. Alla kollade på mig innan dom brast ut i skratt.. Gud vad jag älskade det här laget..
"Stop it! sa jag lit småsurt.. Try to come to a new country and talk a languige you not used with!" Sa jag med lite halv-dålig engelska. Vilket bara fick alla att skratta ännu mera. Ha vad konstigt det känder att sitta med fotbollsproffs runt 20-30 år och as garva! Haha.
"Are you done now? Because i really need to go homeeeee.." Jag kollade på våran tänare för att försöka lista ut vad han tänkte.
"Yeah ofcurse you can, we hve already quit anyway." sa han och alla suckade lättat.
Jag packade ihop mina saker och började gå till min bil. Jag satte mig i bilen och började köra hemmåt.
När jag kom hem släppte jag väskan i golvet med en duns. Sen gick jag raka vägen in i dushen och tog en lång skön dush. När jag kom ut gick jag ner till köket , öppnade kylskåpet och började leta. Vad jag letade efter visste jag inte.. eller jo - någonting gott!
Jag hoppade till när jag hörde ett skratt bakom mig. Jag vände mig om och såg att Saga stod bakom mig och försökte hålla sig för skratt. Jag blängde på henne. Försökte att va så alvarlig som möjligt.. fast det va helt omöjligt..
Jag stod i underkläder och letade i kylen efter någonting gott.. - då är det svårt att vara alvarlig.
"Hur gick det idag?" frågade Saga. Mest för att starta en konversation tror jag..
"Segt , trött, helt jävla slut." fick jag ur mig och Saga började fnissa.
"Haha okej.. vi kanske kan ha en tjejkväll för att du ska bli glad?" Jag kollade skeptiskt på henne. Hon visste att jag inte gillade det speciellt mycket. Tillslut gav jag med mig..
"Okej då.."
Saga gav ifrån sig ett ivrigt pip och började hoppa på stället.
"Bra, jag har redan beställt pizza, sen kan vi kolla en jätte bra film jag har laddat ner, vi ska ha ansiktsmask..." ungefär där slutade jag lyssna med ett flin på läpparna.
______________________________________________________________________
Äntligen kommer det! Min dator är inte hel ännu, så just nu använder jag pappas.. men det kan jag inte göra så ofta.. så uppdateringen kommer inte vara så bra på ett tag.. Aja
Kommentera :)
kap. 8
Jag kollade hela tiden ner för att inte spilla eller ramla. Jag var nästan framme när jag plötsligt gick in i någon. Hela Sagas milkshake spilldes ut över mig och personen jag gick in i. Jag kollade hastigt upp för att be om ursäkt och möttes av ett par gröna ögon. Hela världen stannade, och jag frös till. Det var han.
_______________________________________________________________________________
(Bildlöst inlägg!!)
Harrys perspektiv:
Niall hade tvingat mig att gå och köpa glass med honom medan dom andra fick stanna hemma, vilket gjorde mig avendsjuk. Jag ville inte gå ut och det visste Niall och dom andra! Efter den där natten i stockholm had jag inte pratat eller tänkt på något annat än Elise. Elise. Jag skulle kunna säga hennes namn en miljon gånger. Jag kunde inte tänka på något annat än Elise. Resten av dagarna hade jag försökt hitta henne igen, men hon var borta. Jag hade suttit utanför hennes dörr i timmar tills en städerska på hotellet hade kommit och sagt till mig att ingen bodde kvar där längre. Jag blev helt förkrossad - jag vet att det låter töntigt jag hade ju iksom träffat henne när jag var full haft sex med henne och sedan lämnat henne på morgonen efter vårat lilla samtal.. Men jag blev förkrossad av tanken på att jag aldrig kommer att se henne igen, aldrig prata med henne eller kolla in i hennes vakra isblåa ögon. ugh nu får jag ge mig, jag känner henne inte ens allt jag vet är hennes namn, men det räcker tydligen.. Men jag kan inte vara kär, jag har aldrig kännt så här för någon. Aldrig. Okej skärp dig nu! tänk på något annat som vilken glass du ska ha t.ex. Vanilj? Choklad? Jordgubb? Åååååhh jag vet inte! Allt det här gör mig alldeles frustrerad!
- I'll take chocolate, what do you take? Niall avbröt mina tankar.. tack och lov!
- Hmm I'll take Strawberry. Jupp min favorit fick det bli. Den var söt och god, fast inte lika söt som Elise eller god för den delen heller.. Nej sluta Harry!
- Okay. Tjejen bakom kassan var söt.. Fast Elise var sötare! Om jag bara fick se henne en gång till, jag skulle göra allt för att få se henne igen.
Niall beställde och betalade. Sen tog vi våra glassar och gick och satte oss i ett hörn i hopp om att det inte var några fans här - jag tror vi hade tur idag.
- Wait i'm just gonna go and get some napkins, sa jag när jag såg hur kladdigt vårat bord var.
Jag gick och tänkte på Elise påväg till servetterna. Jag kollade inte alls vart jag gick - utan jag var i min lilla egna värld vilket inte var så bra.. Helt plötsligt hade jag gått in i någon och jag hade milkshake över hela min tröja.. Jag kollade ner för att me om ursäkt när jag mötte ett par isblåa ögon. Hela världen stannade, jag frös till och drog häftigt efter andan. Det var hon.
Vi stod och stirrade på varandra ganska länge. Det kändes som en evighet.
- Um hi. sa hon efter ett tag med hennes underbara röst.
- Hi. sa jag en aningn nervöst. Jag hade tappat mina ord.
- What are you doing here? frågade hon sedan.
- Eeeehh i buy some ice-cream. svarade jag dumt.
-I understod that, i mean what are you doing in London?
- I live here. svarade jag kort och ryckte på axlarna.
- You then, what are you doing here is the right cuestion? sa jag sedan , jag menar hon bodde ju i sverige.
- unfortunately i live here too. Vadå tyvär? Hatade hon mig eller något?
- You do? Didn't you live i sweden? Frågad jag förvånat.
- Um not anymore, but thats a long story. I've got to go Bye! hon började gå. Jag tog tag i hennes arm och stoppade henne.
- Before you go.. can i have your number? I'd really like to get to know you. sa jag och avfyrade ett av mina berömda leenden.
- Look Harry, if thats your name? Jag nickade. Hon fortsatte,
- It was a one night stand okay? I don't ''get to know'' one night stands, okay?! I don't like to have one night stands, and i don't want to get to know you. You are cute and im sure you are wery nice, but i can't. I'm not the person you think i am, and i don't have afford to get to know now, okay? So just please leave me alone.
Hon drog sig ur mitt grapp och lämnade mig. Hon gick och satte sig med hennes kompis. Jag kollade på henne. Jag hade slut på ord. Jag var tvungen att lära känna henne. Jag gick tillbaka till Niall.
Elises perspektiv:
Jag kollade på honom, varje rörelse han gjorde. Jag fattar inte varför jag sa så. Fast det mesta var ju sant. Jag hade inte tid med en pojkvän. Men gud vad tänker jag på? Han hade ju bara frågat om mitt nummer. Jag såg hur han och hans blonda kompis reste på sig och lämdade cafét. Våra ögon möttes och jag smälte inombords. Jag är så dum i huvudet. Jag vek snabbt undan blicken. Jag såg hur dom försvann längre och längre bort. Tillslut var dom borta.
_______________________________________________________________________________
Okej det här inlägget är tidsinställt så ni vet!x Vad tycker ni så långt?
Kommentera! :)x
kap. 7
Jag tog pennan.
Jag kollade på Saga och hon log mot mig och nickade.
Jag tänkte igenom det en gång till.
Jag nuddade pappret.
Jag började röra på pennan.
Jag var så nervös.
Jag höll andan.
Jag hade gjort det.
__________________________________________________________________________________
En månad senare. Elises perspektiv:
Det hade gått precis en månad sen jag skrev på kontraktet. I en månad hade jag bott här med Saga. I en månad hade jag tränat sex dagar i veckan. Den här månaden hade varit den bästa i hela mitt liv. Jag hade slutat festa helt, och jag hade tagit tag i mitt liv - nu handlade allt om fotbollen, det hade det alltid gjort men nu var det annorlunda.
Jag måste säga att när jag kom till träningen första gången så kollade killarna storögt på mig.. dels för att jag var en tjej och för att jag var så ung. Men när dom märkte att jag var där för att jag skulle träna med dom och börja i deras lag så började dom skratta. Saga hade varit med på första träningen och kollat. Det hade gott bättre än jag trodde det skulle gå, det visade sig att jag var bättre och snabbare än alla i mitt nya lag. Så om en månad skulle jag få börja spela matcher, men det var inte klart ännu vilka jag skulle spela med. Så som det såg ut nu skulle jag få spela med tjejerna, men vår lagledare och tränare försökte få någon slags dispans eller hitta något kryphål som gjorde att jag kunde spela match med killarna. Jag ville helst spela med killarna, dels för att jag inte hade tränat med tjejerna och jag hade svårt att komma överens med tjejer.. Saga var nog den enda tjejen jag någonsin skulle komma överens med helt, inte ens mamma kom jag överens med fast jag älskade henne ändå.
Idag var det söndag vilket betydde att jag var fri hela dagen! Och eftersom jag inte gillar att anstränga mig i onödan (om det inte gäller fotbollen) så skulle jag sova hela dagen! Haha! Men såklart så ska jag aldrig så som jag vill... Knappt två minuter efter jag vaknat kommer Saga inrusandes i mitt rum och börjar hoppa i min säng och skrika att jag ska vakna.. Jag ger henne världens mördarblick.
- Whooaa! Om blickar kunde mörda skulle jag varit död nu!, skrattade Saga och höll upp händerna över huvudet i en försvarsgäst och ett retsamt leende lekte på hennes läppar..
- Vad vill du?, sa jag surt och ignorerade det hon sa.
- Jag tänkte att vi skulle ha en mysig dag och utforska London.. Vi har ju knappt hunnit utforska det ännu förutom insidan av möbelafären och fotbollsplanen!, sa hon lite oskyldigt.
Det var ju helt sant men jag orkade inte.
- Nej!
- Men snälla!?
- Nej!
- Men vi kan köpa glass!
- Hmm okeeeeeej då.., hon visste att jag älskade glass även om det var mitt i vintern..
5 timmar senare
Nu hade vi nog gått i alla affärer som gick att hitta kändes det som.. Suuuuck! Jag satte mig ner på en bänk och blundade.
- Kan vi inte köpa glass nu?!, klagade jag för sjuttioelfte gången idag!
- Jaja jag är ändå klar. Kom så går vi!, svarade Saga med en suck.
Efter att ha gått runt i ca. 10 minuter så hittade vi ett fint mysigt glass ställe. Vi gick in och Saga sa till mig vad hon skulle ha, sen gick hon och vald platser. Jag kollade runt, det var inte så mycket folk. Hm konstigt det var ju så mysigt och fint här. Jag gick fram till kassan och beställde.
- One strawberrymilkshake and one choclate ice-cream please!, sa jag och log.
- Okay 6 euro please!, sa tjejen bakom kassan och log tillbaka.
Jag la fram pengarna och hon tog dom och började göra iordning min beställning. När hon var klar tackade jag och tog milkshaken och glassen och började gå mot Saga. Jag kollade hela tiden ner för att inte spilla eller ramla. Jag var nästan framme när jag plötsligt gick in i någon. Hela Sagas milkshake spilldes ut över mig och personen jag gick in i. Jag kollade hastigt upp för att be om ursäkt och möttes av ett par gröna ögon. Hela världen stannade, och jag frös till. Det var han.
____________________________________________________________________________________
Jag ber tusen gånger om ursäkt ang. uppdatering.. Hoppas ni gillade kapitlet! Nu träffar hon Harry igen :)
Kommentera :)
Kap. 6
Den kvällen när jag gick och la mig var lycklig, jag skulle få bo i London med min bästavän och göra det jag älskar Spela fotboll.
____________________________________________________________________________________________
Elises perspektiv:
Jag vaknade av att mitt alarm på mobien ringde.. Suck! Men när jag tog mobilen och skulle stänga av alarmet och såg datumet flög jag upp ur sängen. Jag gick in i min och Sagas w.i.c och tog på mig ett par jeansshorts, ett vitt linne och en beirge kofta. Till det tog jag en vit handväska med nitar på undersidan & ett par rljusrosa ballerina. Jag kammade håret och lät det vara naturligt, fast jag drog på mig en svart mössa. Jag hade aldrig varit så intreserad av mode. Jag hade min helt egna stil, Saga hade alltid försökt få mig att klä mig enligt tränderna eftersom hon var väldigt ''modefixerad'' men jag lyssnade aldrig. Jag hade därför inte så mycket kläder eftersom jag ändå ängnade all min tid åt att spela fotboll. Jag hade alltid varit den enda i skolan som inte klädde mig ''perfekt'' utan jag klädde mig för ''killigt''. Ugh nog pratat om det. Jag struntade i att sminka mig, för jag gjorde det endå aldrig. Enda gången jag bar smink var när Saga lyckades få mig att gå med på att komma sminkad på en fest. Jag festade väldigt ofta i Stockholm efter att pappa dog.
Jag gick ut i köket och blev inte förvånad när jag såg Saga sitta där. Hon var en morgonmänniska , hon var alltid uppe innan nio. Jag satte mig ner och tog av frukosten hon hade dukt fram. Hon brukade aldrig ens försöka prata med mig på morgonen för hon visste att det inte var någon ide. Jag var verkligen ingen morgonmänniska. Men idag vågade hon.
- Varför så glad?, frågade hon.
- Jag ska på mötet med Chelsea FC idag och skriva på kontraktet!, svarade jag glatt. Jag såg att mitt svar förvånade henne - eller inte det med fotbollen, utan att jag var så glad vilket var väldigt ovanligt. Hon hade såklart inte trott att jag var glad på riktigt innan jag svarade.
- Ååhh juste får jag följa med snääääällaaa!? Jag kommer inte få börja jobba förens på Måndag nästa vecka!, hon tittade på mig med hennes speciella ''Puppyeyes'' som man inte kan måtstå.
- Okej men då måste du göra prcis som jag säger!, sa jag strängt, men skrattet var inte långt ifrån.
- Ja jag lovar ers majestät!, svarade hon med en tillgjord röst. Då brast det. Vi började skatta, vi låg på golvet oh skrattade tills jag tittade på klockan och såg att jag skulle vara på ''mötet'' om en halv timma och det skulle ta ungefär det att köra dit. Jag fick genast väldigt brottom. Saga kollade frågandes på mig och jag pekade på klockan och då fattade hon att vi var sena. Vi rusade ut till min cab, som jag hade köpt innan vi skulle flytta hit och Saga hade fått en vit Range Rover eftersom att han var stenrik.
När vi kom fram gick vi in dit vi skulle. När vi om fram såg jag att det skulle börja om en minut och ja pustade ut när jag insåg att vi hade hinnit.
Jag och tränarna och massor med viktiga personer gick in i ett typ stort rum med ett bord och stolar. Saga var med mig hela tiden (eftesom hon var ett år äldre änn mig så var hon min ''vårdnashavare''). Vi började prata om massor med viktiga saker.. Som t.ex. alla regler, tider, säkerhet, hur mycket pengar jag skulle få, mm. Dom berättade för mig att när jag började spela matcher och sånt skulle jag få en säkerhetsvakt som skulle följa med överallt om jag inte var hemma. Jag blev väldigt förvånad över att jag skulle ha säkerhetvakt, jag menar hur många kända (eller jag är ju inte känd änn..) fotbollsspelare behöver säkerhetsvakt?! ... Jag skulle få runt €833.000 i månaden och €10.000.000 på ett år. Jag blev chockad över att dt va så mycket pengar.. Jag skulle träna varje dag (fast vi hade ledigt på Söndagar om det inte var match) - det var ett måste! Vi hade match väldigt ofta. Vi skulle även resa väldigt mycket. Sen kom det jag väntat på - Kontraktet.
Jag läste igenom hela kontraktet, och skulle även få en kopia.
Jag tog pennan.
Jag kollade på Saga och hon log mot mig och nickade.
Jag tänkte igenom det en gång till.
Jag nuddade pappret.
Jag började röra på pennan.
Jag var så nervös.
Jag höll andan.
Jag hade gjort det.
____________________________________________________________________________________________
Det här kapitlet var väldigt svrt att skriva eftersom jag knappt kan något om fotboll (hanbollstjej här!).. Aja hoppas ni gillade det :)
Jag undrar om det är någon som skulle vilja göra ett länkbyte? :)
Kommentera!
Kap. 5
- Good then you have paked your things? and if you get so druk you mabey should try to not drink yhat mutch as you do!, Great han käftade emot! Yay..
- Yes i have paked my things! And stop act like you are my dad! Cuse guess what? You're NOT my dad!, med det sagt rusade jag in på mitt rum och smällde igen dörren. Nu var jag arg på Louis.
____________________________________________________________________________________________
Elises perspektiv:
RING.. RING.. RING!! Usch jag hatar att vakna av mobilen! Tänkte jag medan jag kollade på klockan på mitt nattygbord, HALV ÅTTA! HALLÅ JAG HAR FAKTISKT LOV! Gud vilken bra morgon tänkte jag sarkastiskt och tyckte på svara.
- Vad!?, röt jag argt i telefonen utan att kolla vem det var.
- Åh vad bra du är vaken!, utbrast Saga i andra änden. Jag suckade.
- Ringde du mig halv åtta på morgonen bara för att säga '' Åh vad bra du är vaken!'' när du vet att jag verkligen inte är en morgonmänniska!, sa jag frustrerat och argt. Gud vad hon ska få för det här! Hela min dag förstörd Jippi! Men så är det med mig.. vaknar jag dåligt eller är sur på morgonen blir hela min dag förstörd.
- Lungna ner dig Els, jag lovar att du kommer bli glad snart om du bara låter mig förklara, sa hon och fnissade. Hon älskade och reta mig när jag va sur. ugh.
- Vilken dag är det idag?
- Great! Du ringer altså och väcker mig för att fråga vad det är för dag!?
- Haha jag bara äääääälskaaaaar ditt minne!
- Vänta.. OMFG NOT JESUS! VI ÅKER TILL FUCKING LONDON IDAG!, skrek jag ut av glädje.
- Hahahahhahahahhaha!
- Jag är hos dig om en halvtimma max! Jag looooooovaaaaaaaaaaaaar.
-mm vi ses snart.
Vi la på och jag flög upp ur sängen. Jag gick fram till stolen som jag hade hängt mina kläder jag bestämt att jag skulle ha på mig igår. Ett par gråa mjukisar och ett vitt linne från Hollister. Sen tog jag mina väskor som jag hade packat igår och gick ner till mamma och Linus. Jag gick ut och ställde mina alltförstora resväskor i hallen. Jag hade såklart ännu flera resväskor eftersom jag faktiskt skulle flytta till London! Men dom skulle komma efter ungefär en vecka.
Jag satte mig ner vid bordet och tog av frukosten mamma dukat fram. När jag var klar så gick jag ut i hallen med mamma och Linus för att säga hejdå innan jag skulle gå till Saga.
7timmar senare – 7timmar senare:
Jag släppte min handväska i golvet med en duns och pustade ut. Saga suckade. Vi kollade trött på varandra, vi var helt slut efter våran korta och lyckade flygresa (NOT!) eftersom att först var planet 30 min sent, sen började Saga bråka med flygpersonalen för att hon inte fick ha med sin älskade choklad som hon inte klarar sig utan.. plus att min ena väska hade ramlat av den dära vagnen som kör väskor så det tog två timmar innan vi fick den och sen bor vi ungefär en timma från flygplatsen..
Men nu var vi äntligen hemma i vårat nya hus i London! Det var verkligen stort. Vi hade en stor pool på balkongen.. och det var så lyxigt alltihopa! Jag har fan aldrig bott såhär lyxigt. Huset var inrett i ljusa färger och det var modernt och lyxigt. Vi hade inrett hela huset själva precis som vi ville ha det, det var väldigt olika stilar blandade till min och Sagas stil kan man säga. I mitt rum hade jag en stor säng, ett skrivbord och en stor spegel, jag hade även stora fönster så man såg ut över hela tomten men man kunde dra fördom med stora gardiner. På en av mina väggar hade jag klistrat fast en text där det stod ''PEPOLE CHANGE, MEMORIES DON'T'' och under hade jag börjat sätta upp minnen och bilder, dom flesta var på mig och Saga och på min familj och på fotbollen. Jag hade även en bild på klassen och en på mig och min gamla häst.. En på min pappa, även en på min kusin som dog när han var 18 han hängde sig själv. Jag hade även bilder på ställen jag varit på mm.Hela huset var helt fantastiskt. Jag och Saga hade en STOR walk in closet som vi delade på. Jag var inte så mycket för mode men det var Saga, så mer än hälften av sakerna i w.i.c var Sagas. Allt var så underbart som en dröm.
Den kvällen när jag gick och la mig var lycklig, jag skulle få bo i London med min bästavän och göra det jag älskar Spela fotboll.
____________________________________________________________________________________________
Okeh förlåt det blev mycket senare än jag trodde det skulle bli!
Nu kanske ni tänker hur fan kan två artonåringar ha råd med allt det där?! Men som jag har sagt tidigare så måste man läsa ''informationen'' eller vad det nu heter för att veta vad hon gör i london och hur hon har råd.. Hon är ju en Känd elit fotbollsspelare, och hon åkte till London för att spela med Chelsia (stavning!) Och hon är liksom så bra att hon tränar med killar, men spelar med tjejer. Aja an inte riktigt förklara, men hon tjänar skit mycket för att vara så ung. Och Saga ska ta över Abercrombie&fitch och Holliser efter hennes pappa för att det var han som uppfann det! Typ..
aja Kommentera :)
Kap. 4
- Sorry but can i have your name?, frågade han skarmit och log.
- Yeah sure Elise is my name.. yours?, sa jag.
- Harry, sa han och log innan han vände sig om och gick. Jag stängde dörren och sjönk ner på golvet.
Åååhh hur dum i huvudet får man vara igentligen?
Jag satt där i vad som kändes som timmar och tänkte på Harry, hans vackra gröna ögon, hans perfeckta ansikte, ja allt..
___________________________________________________________________________________________
Harrys perspektiv:
Omg, omg, OMG vad fan hade jag gjort? Jag slog frustrerat näven i väggen, just då skulle det ju gå förbi en kvinna.. stackarn hon måste blivit livrädd och trott att jag var värsta psykmänniskan!
Varför var jag tvungen att bli för full igår? Var jag tvungen att följa med en helt underbart vacker tjej hem som jag inte ens kände?! Och desutom bara frågat efter hennes namn? Varför frågade jag inte efter nummer? Det är var fan fjärde gången det här hände.. int undra på att Louis var arg just nu. Men den enda skilnaden med Elise ååh vilket underbart namn! var att jag faktiskt ville hålla kontakten med henne, jag ville lära känna henne. Hon var speciell och jag kände det på mig! Men smarta SMARTA Harry hade bara frågat om hennes namn! Tur att vi bodde på samma hotell iallafall.. eller det var tur enligt Louis annars hade väll Paul fått spel, tur att dom ringd mig innan dom berättade för honom att jag var borta. Fast det spelade ändå ingen roll för jag kunde inte liksom vända utanför hennes dörr tills hn öppnade och vad skulle jag säga? '' Hej vi träffades fulla på en fest sen följde jag med dig hem och vi hade sex, du kanske kommer ihåg mig? Jag bara undrade om jag kunde få ditt nummer så kanske vi kan ses någon gång?'' ugh så dumt det lät, nej så kan jag inte göra! Men tänk om hon åker härifrån utan att jag fått hennes nummer? Då vet jag inte vad jag skulle göra. Eller om hon inte vill ha mitt nummer. Tänk om hon var ett fan? Då är hon nog världens lyckligaste fan just nu, kanske var det därför hon hade stirrat på mig. Men jag hade en känsla av att hon inte visste vem jag var. Åååååhh vad jag blir frustrerad på mig själv! Jag har fan gått och blivit kär i en tjej jag hade sex med när jag var full!
Jag upptäckte att jag var framme vid våran (min&Louis) dörr. Jag kände på handtaget och till min glädje var det upplåst. Det var nog det roligaste hittils.. Ha-ha jätte kul. Jag snubblade över skorna och smällde till någon bänk i hallen.. Det smällde till.
- Harry is that you?, hörde jag Louis roppa innifrån. Fuck han hade hört mig.
- Um yes.. svarade jag ösäkert.
- Thank good!, hörde jag Louis utbrista.
- Louis i'm 17 years old i can take care of my self!, muttrade jag surt till honom medan jag satte mig i soffan brevid honom.
- Apparently not, because then you should have come home last night and you sholdn't have slept whit a girl you met on a party for the fourth time. And you should also known that we leaving today!, utbrast Louis frustrerat.
- First of all , it was not me ho sad that we should party and it was you ho bougth the first drinks. Second , all the times i have done that it's because i get so drunk that i dont know what i do. Third , I acully knew that we're leaving today!, skrek jag frustrerat och argt, jag reste mig upp och var på väg att rusa till mitt rum.
- Good then you have paked your things? and if you get so druk you mabey should try to not drink yhat mutch as you do!, Great han käftade emot! Yay..
- Yes i have paked my things! And stop act like you are my dad! Cuse guess what? You're NOT my dad!, med det sagt rusade jag in på mitt rum och smällde igen dörren. Nu var jag arg på Louis.
___________________________________________________________________________________________
Yay jag hann lägga upp det ikväll :D Vad tycker ni? Nu var det bara ur Harrys perspektiv :) Snälla stanna och ge mig en chans, för jag hatar sega berätteler så jag lovar att den kommer bli bättre! Jag har en bra ide..
Kommentera :)
Kap. 3
- Do you want to Dance?
Jag kollade mig omkring och upptäckte att Saga, Joss och Los va borta.
- Yeah sure!
Han log och vi gick upp på dansgolvet.Vi dansade nära nästan lite för nära.
______________________________________________________________________________________
Elises perspektiv:
Jag vaknade upp med världens huvudvärk, ugh vad hade vi gjor igår igentligen? Jag började se mig omkring och upptäckte att jag var i ett hotell rum. Och när jag såg väskorna på golvet upptäckte jag att det var vårat hotellrum eftersom jag och Saga delade. Jag skulle precis resa mig upp för att gå till Saga när jag upptäckte att nogon låg brevid mig. Jag frös till och bara kollade på personen. Han hade brunt lockigt hår, perfekta andsiktsdrag, vackra rosa fylliga läppar. Han var vacker, riktigt vaker. Jag la även märke till att han va jävligt sexigt. Men jag kunde bara tänka på hur vacker han var. Jag stirrade på personen i tio minuter kanske? Haha har ingen aning..
Jag smög tyst upp ur sängen för att inte väcka personen brevid mig. Jag gick tyst in till Saga och petede henne på axeln för att hon skulle vakna. Men det var meningslöst.. hon bara mumlade något och vände sig om. Jag skrattade lite. Jag smög istället ut i ''köket'' och tog ett glas med vatten och fyllde det med iskallt vatten och gick tillbaka till Saga. Jag hällde vattnet över henne och hon skrek och satte sig snabbt upp. När hon såg mig gav hon mig världens mördarblick och jag började skratta.
- Du är så död!, skrek hon och kastade sig på mig. Hela hon var helt dyngsur vilket gjorde att jag blev blöt. Oj inte blöt så utan blöt på kläderna.. jag ni fattar? Haha jag skrattade lite åt mina tankar.
- Du jag måste berätta en sak.. , sa jag och kollade lite skamset bort.
Hon suckade lite och log sedan.
- Jag visste att det var något!, sa hon och slog ut med armarna. Jag skrattade lite åt henne.
- Det ligger en naken kille i min säng, viskade jag tyst och försiktigt. Jag var lite rädd för att Saga skulle bli arg.
Hon bara kollade på mig med *är du seriös* minen och jag nickade. Hennes ansikte mjuknade och hon började skratta.
- Vad skrattar du åt?, frågade jag.
-Ja-jag bara fatt-fattar inte hu-hur du lyckas!, fick hon fram mellan skrattatacken.
- Sluta det är inte kul! Det ligger en naken skit vacker kille i min säng och jag har ingen aning om vem det är vad han heter och hur han hamnade där!, fräste jag surt åt henne.
- Haha ta det lugnt, svarade hon med skrattet i halsen. Jag lipade bara åt henne.
- Vänta sa du nyss vacker?, hon kollade på mig med stora ögon. Fuck hon kände mig för väl.
- Nej, sa jag snabbt. Hon skrattade åt mig.
- Haha sure, fan hon trodde mig inte. Hon hade hört att jag sa vacker, jag förbannade mig själv. Nu visste hon att jag fått fjärilar i magen genom att tittat på en kille jag inte ens visste vem det var. Åååååhh varför skulle jag alltid krångla till allt? Bra jobbat Elise. Jag suckade.
Vi satt där och kollade på varandra ett tag, sen brast det vi kunde inte hålla oss!
- Jag kan inte fatta att jag hade sex med en kille jag inte ens känner för fjärde gången!, tjöt jag.
-Hahahahahahhahaha du är helt otrolig, skrattade Saga tillbaka. Vi skrattade så vi fick tårar i ögonen.
Sen hörde vi att någon harklade sig i dörröppningen och vi stelnade till och slutade skratta. Vi vände oss om och där stod han. Den vackraste personen jag någonsin sett.
- Omg hur länge har du stått där?!, frågade jag skräckslaget. Han kollade frågandes på mig.
- Um sorry.. but i don't understand you.., sa han lite osäkert.
Både jag och Saga pustade ut.
- I'm sorry but who are you and why are you here?, jag kollade frågandes på honom medan jag ställde frågan.
- I was just going to ask you the same., sa han och kollade frågandes på oss.
- Okay.. , tystnad, det blev helt tyst ingen sa någonting. Jag stirrade på killen framför mig och han stirrade på mig, Saga vet jag inte vad hon gjorde. Allt jag kunde tänka på var hans gröna ögon.
Tystnaden avbröts av att en ringsingnal , den var inte min eller Sagas. Han svarade,
- Heeeeey man.. um i don't know actully.. um yes, wait a second.. , were am i? frågade han oss.
- Um at Grand Hotell, svarade Saga.
- Okay thanks, hon log ett alldeles underbart leende mot oss, och jag dog inombords. Skärp sig Elise du känner förfan inte ens människan! Han fortsatte prata i telefonen ett tag till. Man kunde höra att personen i telefonen var upprörd men mer hörde vi inte.
- Um i have to go.. bur i'll se you some time, sa han och log.
- Yeah see you, sa jag lite frånvarande. Vi gick till dörren och han gick ut jag skulle precis stänga dörren när jag kände hur han tog tag i dörren och stoppade mig.
- Sorry but can i have your name?, frågade han skarmit och log.
- Yeah sure Elise is my name.. yours?, sa jag.
- Harry, sa han och log innan han vände sig om och gick. Jag stängde dörren och sjönk ner på golvet.
Åååhh hur dum i huvudet får man vara igentligen?
Jag satt där i vad som kändes som timmar och tänkte på Harry, hans vackra gröna ögon, hans perfeckta ansikte, ja allt..
________________________________________________________________________________________
Förlåt för att jag inte har uppdaterat på ett tag! Men det är så jävla mycket i skolan just nu. Och min dator är även pajko.. men vi ska få skoldatorer från skolan idag, så jag kommer nog kunna uppdatera mera!
Kommentera :)
Elise&Saga!
Jag kom på att ni inte vet hur Elise eller Saga ser ut..
Bild 1 = Elise, Bild 2 = Saga.
Förlåt för ni inte har fått någon bild tidigare..
Kapitel 3 är på väg, jag håller på med det just nu.
kap. 2
Senaste:
-Godbye, säger Elise efter ett tag och kramar om Louis.
-Godbye and don't forget me, svarar Louis.
-Only if you promise that you won't forget me, svarar Elise.
-I promise, svarar Louis och håller handen på hjärtat och Elise gör samma sak.
Sen vänder hon sig om och går.
Louis står kvar ett tag och tänker på hur deras liv i framtiden kommer bli. Hur lyckliga dom kommer vara. Och hur mycket han kommer sakna Elise medan hon bor i Sverige. Hans bästavän och flickvän. Louis går hem med ett leende på läpparna och tänker på att Elise faktiskt sa ja.
Utan att ha någon aning om vad som väntar...
___________________________________________________________________________________________
9 år senare. Elises perspektiv:
Det var så nära nu! Alla stog och trängdes i fönstrena i hopp om att få se sin familj. Alla skrek och var överlyckliga, vissa stog och sjöng och alla var helt överspedade. Jag stod och höll Saga i handen medan vi skrek för full hals. När som helst skulle vi springa ut till alla våra familjer. Eller hennes familj och min mamma och min lillebror... Jag tror inte någon mer skulle komma från min släkt om inte mina kusiner kom ner men det va inte så troligt för dom bodde så långt upp i landet som man kunde komma. Efter att pappa dog så har jag Linus och mamma blivit helt själva. Vi fick iallafall behålla vårat jätte hus! Men jag har inte hört från pappas släckt sen begravningen och mamma har bara hennes bror, mormor och morfar dog innan jag föddes. Men någonstans hoppades jag att Farmor och Farfar skulle komma. Pappa hade inga bröder så jag hade ingen mera släkt därifrån direkt.
Okej nu var det dags det var nu det hände! Jag längtade bara till att få komma härifrån. Jag kollade på Saga och hon kollade på mig. Vi log och hoppade ett litet glädjeskutt innan sprang vi ut med alla andra. Vi letade snabbt upp våra familjer. När jag såg mamma sprang jag rakt fram till henne. Vi kramades länge!
- Jag är så stolt över dig älskling!, sa mamma.
- Jag är bara glad att jag klarade det!, svarade jag.
- Haha klart du klarade det!
Jag log, jag kände några tårar rinna glädje tårar!
- Gumman gråt inte, sa mamma medan hon tårkade tårarna med sinna tummar.
- Glädje tårar!, svarade jag glatt.
Sen såg jag Linus stå bakom mamma. Jag sprang fram till honom och kramade om honom hårt.
- Vem ska jag irritera och bråka med när du flyttar?, frågade han medan han såg llite ledsen ut.
- Haha som om du skulle sakna mig? Nej jag skoja bara men du klarar dig nog jag lovar!
- Jag älskar dig Elise och jag kommer sakna dig massor!, Han kramade om mig hårdare och jag tror båda grät lite innan vi släppte varandra och började skratta.
Sen kom Sagas familj och kramade om mig och önskade mig lycka till.
Både mamma och Sagas mamma grät. (haha)
Sen blev det dags att gå till ''Släpen''. Vi började gå med ledet och våra familjer som ville gå med, fast dom gick mycket längre bak medan vi gick med våran klass. Jag tror alla i våran (ja jag säger våran eftersom min och sagas familj är som en familj, vi umgås typ varje helg och dag.. och firar jul,nyår,födelsedagar mm med varandra) familj familj gick i ledet förutom Sagas Pappa och några kusiner till henne som åkte hem till mig för att fixa det sista. När vi kom fram gick våran klass på vårat flak och musiken började spela direkt.
Musiken dunkade och dom flesta (inklusive mig och Saga) var nog ganska fulla.. Mitt bland allt ''ståhej'' så började jag tänka på Louis, undra vad han gjorde nu? Varför började jag tänka på honom nu? Jag har inte tänkt på honom sen vi flyttade tillbaka till sverige. Jag skakade av mig tankarna och fortsatte som om ingenting hade hänt.. Vi skrek och sjöng och hade så jävla kul resten av resan.
När vi var klara åkte vi hem till mig och sa hej till alla som redan hade kommit innan vi gick och duschade innan fler gäster kom. Vi satt och pratade, åt mat och hade kul när mamma helt plötsligt kom till mig och sa att jag hade besök. Jag nickade och gick till dörren. När jag öppnade blev jag helt till mig! Det var mina kusiner!
- Åååhh vad jag har saknar er! Jag trodde inte ni skulle komma!, skrek jag ut och hoppade upp i Los (min äldsta kusin,21 år, riktiga namn Losina) famn.
- Pffh som om vi skulle missa din student?
Jag skrattade åt henne innan jag kramade om Joss (min yngsta kusin,16 år, riktiga namn Josseine)
Sen kramade jag även om Lina och Bengt innan vi gick in och satte oss bland dom andrade och pratade. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. När dom flesta hade börjat gå hem och klockan började närma sig 5 så hade vi bestämt att Los och Joss skulle med till klubben vi skulle till för att fira ikväll och eftersom vi skulle samlas med klassen klockan 8 på tågstationen och vi behövde göra oss iårdning så skulle vi gå.
Vi sa hejdå sen gick vi alla fyra hem till Saga för att göra oss klara innan vi gick till tåget.
När vi satt på tåget satt hela våran klass och sjöng och skrek och skattade. Många gav oss ''onda blickar'' men det gjorde bara så vi skrattade mera!
Vi skulle gå på den största kubben i Stockholm så det skulle ta ungefär en timma innan vi var där. När vi kom fram rusade hela klassen ut ur tåget och sen gick vi mot klubben. När vi kom fram till klubben gick vi in och jag, Joss,Los och Saga gick ut på dansgolvet och började dansa.
- Vill ni gå till baren?, skrek saga för att överösta musiken.
Alla nickade och vi gick mot baren, vi tog några shots.
- Can i buy you a drink?
Jag tittade åt sidan och såg att det var en snygg kille med lockigt hår som hade sagt det.
- No, sa jag kallt.
- But please you are so pretty!, sa han sedan.
- So you just buy drinks to pretty girls al the time?, svarade jag.
- No.
- Okay you can buy me a drink if you want.
Han log och beställde någon drink har ingen aning om vad.
- Do you want to Dance?
Jag kollade mig omkring och upptäckte att Saga, Joss och Los va borta.
- Yeah sure!
Han log och vi gick upp på dansgolvet.Vi dansade nära nästan lite för nära.
_____________________________________________________________________________________________
Okej andra kapitlet.. Jag skrev om det mesta och ändrade för att det förra va inte bra. Det här kapitlet va lite svårt att skriva eftersom jag inte vet hur det är att ta studenten.. Aja men jag uppdaterar imorgon om jag hinner!
Kommentera! :)x
kap. 1
Författarens perspektiv:
-I'm gonna miss you so mutch!, säger Elise och kollar Louis i ögonen
-Me too!, svarar Louis.
-You are my best friend in the hole world!, säger Elise.
Louis känner med handen i fickan och lappen han hade lagt där fanns fortfarande kvar. Han hoppar ner från gungan och Elise kollar frågande på honom.
-Come on i'm gonna show you something, säger han och Elise nickar.
Hon hoppar ner och dom börjar gå. Dom går in i skogen tills dom kommer till en beck med en bro över. Det var där dom träffades för första gången.
*Återblick*
Elise är ute och går med sin mamma i skogen. Dom har nyss flyttat hit från sverige. Hennes pappa stannade hemma i det nya huset medan hon och hennes mamma gick ut på en promenad. lötsligt snubblar Elise och skrapar upp knät. Hon börjar blöda men hon gråter inte det gör hon aldrig. Även fast hon bara är tre år. Hennes pappas hemstad är Doncatser i England och hennes mamma är från en liten by i Sverige. Så hon kan engelska och svenska. Plötsligt frågar någon dom hur det gick. Och när Elise tittar upp så möter hon en söt liten kille i ennes ålder.
- I'm fine, säger Elise lungt och ler.
-Okay. I'm Louis and i'm four years old, säger pojken och ler stort.
- I'm Elise and i'm tree years old, svarar Elise och ler mist lika stort tillbaka.
- Do you wanna play with me?, frågar louis.
- Yes, svarar Elise glatt.
Sen går dom iväg och leker i parken nära skogen. Sen dess har dom varit varje dag.
~~~
Louis stannar i mitten på bron och vänder sig om så att han och Elise står mittemot varandra med ungefär en halvmeter imellan dom.
Han tar fram lappen han har haft i fickan hela tiden och ger den nervöst till Elise.
Elise öppnar den vikta lappen försiktigt. Hon läser lappen.
DO YOU WANT TO BE MY GIRLFRIEND? YES OR NO?
Står det med stora bokstäver.
Elise börjar le.
-Yes!, svarar hon glatt och då böjer sig Louis fram och ger henne en snabb puss. Hon rådnar och kollar ner.
-You will always be my boyfriend, säger hon och kollar fortfarande ner.
-And you will always be my girlfriend!, svarar Louis.
-When i turn 18 i will move back and then we can get married and move in together and have three kids!, säger Elise överlyckligt.
-Yay! But only if we have a dog too!, svarar Louis.
Elise skrattar och Louis med.
-Godbye, säger Elise efter ett tag och kramar om Louis.
-Godbye and don't forget me, svarar Louis.
-Only if you promise that you won't forget me, svarar Elise.
-I promise, svarar Louis och håller handen på hjärtat och Elise gör samma sak.
Sen vänder hon sig om och går.
Louis står kvar ett tag och tänker på hur deras liv i framtiden kommer bli. Hur lyckliga dom kommer vara. Och hur mycket han kommer sakna Elise medan hon bor i Sverige. Hans bästavän och flickvän. Louis går hem med ett leende på läpparna och tänker på att Elise faktiskt sa ja.
Utan att ha någon aning om vad som väntar...
_________________________________________________________________________________________
Just nu så är Elise nio år och Louis tio. Dom
bor i Doncaster men Elise ska flytta tillbaka till Sverige (det är därför dom säger hejdå).
~~
Okej första delen på den nya novellen. Vad tyckte ni?
